Bildworkshop 1

Att få måla och rita för att det är roligt. Inget tvång och inga ramar som hindrar ens fantasier och drömmar. På det viset tycker jag att bild och skapande ska vara i förskolan! Jag har sett vad som faktiskt försiggår ute på förskolorna och verkligheten är rätt trist om jag ska vara ärlig. Men först fokus på vad vi fick göra på workshopen! 

Vi skulle välja en bild med kontraster, sedan välja ut ett litet område på bilden (som var kontrastrikt) med hjälp av ett papper som hade en del utskuren, hålet var ca 2X2 cm stort. Efter det skulle vi återskapa den lilla bilden med hjälp av papper. Den skapelsen blev kopierad 12 gånger och sedan skulle vi skapa nya alster med olika tekniker utifrån den första skapelsen. 

Jag kände att det är skönt att ha ramar att utgå ifrån, för ifall Mats hade sagt "Nu får ni göra precis vad ni vill" hade jag blivit alldeles förvirrad och inte vetat vad jag skulle börja. Då visste jag vad som förväntades av mig men jag hade inga krav på att det var tvunget att se ut på ett visst sätt. På samma vis anser jag att det kan vara i förskolan. Många barn känner en osäkerhet över vad de ska skapa och behöver hjälp samtidigt som det finns barn med tusen idéer som inte får bli begränsade. 

Men hur mycket ska vi hjälpa barnen? Jag minns min andra termin på denna utbildning då jag var på VFU. De stora barnen skulle göra "Vårmålningarna". Jag satt bredvid en pojke som använde många färger, när han tog brun färg mot sin målning avbröt en av personalen honom och sade till honom att han inte skulle använda brun för det var ingen "vårfärg". Vem har rätt att säga till denna pojke vad en "vårfärg" är? Vi kan som pedagoger visa för barnen vad våren kan innebära, allt från tussilagos till fågelkvitter, men vi får aldrig bestämma över deras skapandeprocesser. Hur kan vi göra istället? Vi ska vägleda, ställa frågor under processen, frågor som kan väcka tankar och idéer till liv och därefter utvecklas barnens skapande. Ge barnen inspiration men samtidigt uppmuntra barnen att komma med egna förslag och tankegångar som bidrar till utveckling. 

Estetiska lärprocesser innebär tid för reflektion och det kan bidra till att barn och elever känner att skolan känns betydelsefull (Marner & Örtegren 2003 se Levin 2012, s. 80). Det mest angelägna i skapandeprocesserna kan inte därför enligt mig vara att barnen skall skapa något som anses vara fint eller att det skapta ska vara inom vissa ramar.
Vi måste i vårt jobb som pedagoger ta avstånd för vad vi tycker personligen, för i skapandeprocesserna handlar det om att barnen ska få uttrycka sig. Pedagoger måste själva vara stolta över hur självständigt och olika eller lika alla barn tänker, utan att själva anse något om det som sätts upp på väggen.

Referenser

Levin, Annika (2012). Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups