tisdag 17 februari 2015

Navet Workshop

"Det finns ett underbart ord 
- Varför? - 
som barn, alla barn, använder. 
När de slutar använda det beror det alltför ofta på  att ingen bryr sig om att svara. 
Ingen utvecklade och odlade barnets medfödda sinne för livets äventyr."
- Elenor Roosevelt


Känna, röra, lukta, undersöka, experimentera!

Navet måste vara en dröm för alla barn. Här FÅR man undersöka, pilla, trycka, experimentera! Navet tar emot många förskolegrupper, för Borås kommun är det gratis och dessutom har de utlåningslådor. Ann-Marie Körling (s. 30, 2012) talar om "inte"-rummen som förekommer i skolan, de finns på grund av rädsla att barnen/eleverna bland annat ska skada sig men som bidrar till att barnen känner en meningslöshet. Detta leder till att barnen ger respons genom att klottra och förstöra. Navet känner jag är motsatsen till den traditionella, konservativa skolan där läraren är högst upp i hierarkin och barnen ska stilla och tyst sitta på sina bänkar och räcka upp handen. På navet får barn vara barn!    


Barn undrar, frågar och en pedagog måste veta allt, vilket är omöjligt. Ett alternativ är att ställa tillbaka en fråga, som "varför tror du det är så?"  (Persson s. 23, 2008). På underbara Navet här i Borås är en ingen fråga är för dum och det enda man inte får göra är "att gå med händerna i fickorna". Vi kan inte veta allt, därför är det lämpligt för oss snart blivande pedagoger att få komma till navet, där vi själva får fundera, resonera och diskutera med varandra. 






"Ingenting försvinner, allt finns kvar och sprider sig"
Hållbar utveckling är ett av de stora teman på Navet. Att få en förståelse över att vi bara har en jord att leva på och att vi måste ta ansvar för våra resurser. Vi kan inte leva i ett "slit och släng" samhälle. Jag känner ofta att bilden av förskolan kan "förfinas" eller "romantiseras" av föreläsare och lärare på högskolan och flera av mina kurskamrater har hållit med mig. Verkligheten i förskolan är stressig och jag kan se i förskolorna att hållbar utveckling inte prioriteras utan första prioritet är att allt ska gå runt. Men, om vi sorterar, återvinner och håller en öppen dialog om vi egentligen gör och varför med barnen (låter barnen vara delaktiga) kan vi få med många mål från läroplanen utan att det "stör" det i verksamheten som främst måste gå runt. 




Få skapa av "skräp"
Med saker som egentligen har tänkt att slängas kan det skapas fantastiska ting. Dessutom behöver barnen inte känna någon press som kan uppkomma när det skapas med saker som kostar pengar (en stress som vi vuxna skapar), när det skapas "fina" saker som ska visas upp. På navet gjorde jag girlanger av toarullar, ingen kostnad alls men roligt att skapa! 







Referenser
Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber


Persson Gode, Karin (2008). Upptäck naturvetenskap i förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Textilworkshop


På vår första textilworkshop fick vi en dikt som vi sedan skulle "föra över" på en duk som vi i smågrupper skulle brodera på. Vi skulle fritt tolka dikten tillsammans i gruppen.

Sedan fick vi möjlighet att prova på att använda textilfärg, då enskilt.

Brodera passar inte alla barn, det kan vara svårt med finmotoriken och tålamodet.  Men att kombinera färg och textil, det tror jag alla barn kan utöva! Här finns det inga begränsningar men barnen behöver göra något avancerat om de inte vill det. Måla händer och fötter i olika färger och sedan använda dem som ”stämplar”, klippa egna stenciler, vika papper med färg emellan… Jag känner personligen när jag skapar som på workshopen att det inte finns höga krav på att det ska bli fint, här handlar det om en skapandeprocess, att experimentera, att kladda med färg och pröva sig fram, helt underbart och så som det ska vara! 

I skolan är det kreativa inte högst upp på agendan, det prioriteras inte. I förskolan är det annorlunda dock, skapandet är en integrerad del i verksamheten. 


Det estetiska skapandet handlar inte bara om produktionsarbetet utan handlar även om reflektion och reception (Marner & Örtegren 2003, se Levin s 80, 2012). Jag tycker att det estetiska i skolan bör få en högre status. I skapandet kan barn (och även vuxna) uttrycka sig på sätt som de kanske inte vågar göra verbalt, det estetiska skapar kommunikation och en chans att uttrycka känslor, tankar och drömmar. 

I läroplanen i förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (s.10)står det att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild (...)." I skapande aktiviteter som textilworkshopen får barnen möjlighet att uttrycka just detta vare sig de pratar eller ej. Det är en aktivitet som alla kan medverka med, oberoende ålder, kön eller funktionsnedsättning.   
      

Referenser



Levin (2012) Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups


Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442